Agenter, spioner & kommunism samt Sverige

Michael Nowik

Historia, Historia2A

Betyg: C-Nivå

Innehåll


1. Inledning
2. Syfte och frågesställningar
3. Källor och metod
4. Forskningsläge och teori
5. Undersökningen
6. Analys/Diskussion
7. Sammanfattning
8. Källförteckning

1. Inledning

Ämnesområdet som jag har valt innefattar spioner och agenter från kommunistiska länder under kalla kriget samt kommunismens inflytande på Sverige. Eftersom landet Östtyskland ansåg att Sverige var viktigt för dem och relationerna med Sverige var goda så ingår även denna del av historien i ämnesområdet. Därefter så ingår i ämnet huruvida svenska politiker var öppna för inflytande från Östtyskland och vad kontakterna ledde till politiskt samt vilka politiker som det handlade om. Hur människorna i det kommunistiska landet Östtyskland upplevde situationen före och efter Berlinmurens fall samt hur kritiker av systemet behandlades i Östtyskland.
Till sist så innefattar ämnesområdet även kommunister, kryptokommunister samt antikommunister i Sverige. Även media i Sverige som stödde Östtyskland kommer att nämnas och ingå i ämnesområdet. Jag har valt detta ämne eftersom jag är intresserad av det. Det känns även smart att studera detta ämne för att förstå hur en del av världen har styrts tidigare och hur det kan vara i kommunistiska länder fortfarande. Jag såg för inte så länge sedan att någon ny bok kom ut om kommunism ur ett svenskt perspektiv och hörde även på radio om en till bok. Detta bidrog till att jag valde detta ämne.

2. Syfte

Syftet med detta projektarbete är att redogöra, förklara samt sammanfatta ämnesområdet. Det ska finnas tillräckligt med innehåll om ämnet och framföras på ett sådant sätt att läsaren ska få en ökad förståelse. Jag kommer även att ta med olika dåliga aspekter av kommunismen samt deras agenter för att även denna del av historien ska blir mer känd. Syftet med att nämna de dåliga aspekterna med kommunismen är att få läsarna att förstå att kommunismen har orsakat mycket dåliga saker. Detta syfte är viktigt tycker jag eftersom i samhället verkar kommunism inte behandlas efter vad den faktiskt har varit under historiens gång. Syftet med att ta upp svensk politik som varit positivt inställd till Östtyskland är för att förstå hur Sveriges långa historia av vänsterledda regeringar ledde till vänliga kontakter med en kommuniststat som Östtyskland. Frågorna som jag kommer att försöka besvara är följande: Hur verkade spionerna och agenterna i Sverige samt i vilken omfattning? Hur var samhället i Östtyskland samt hur förändrades samhället i Sverige på grund av kommunismens inflytande?

3. Källor och metod

Materialet är först och främst kapitlet ”Spioner och agenter under kalla kriget” i min lärobok ”Alla tiders historia 2-3”. Det handlar om bara 20 sidor som är övergripande och tar upp flera saker som mitt ämne handlar om. Boken är en del av utbildningen i Sverige vilket bör göra detta till en neutral källa. En artikel i en svensk nättidning är också en del av materialet. Det är material där det står om utbildning av lärare i DDR från Sverige. Mitt ämne handlar om kommunistiskt inflytande på Sverige så det är samma ämne vilket passar. Källan är från en tidning som styrs av lärarnas riksförbund i Sverige vilket leder till att källan kan tänkas ha några DDR utbildade lärare. Alltså inte en helt neutral källa utan kan vara vänster. Nästa källa är boken ”Inte bara Stasi : relationer Sverige-DDR 1949-1990” av Birgitta Almgren. Den är från år 2009 vilket innebär att den är förhållandevis ny vilket kan innebära att ny historia om DDR finns med. Källan verkar ganska neutral. Sista källan är en bok med titeln: ”Låt mig få städa klart!” av historikern Kjell Albin Abrahamsson. Denna bok är från förra året och har kritiserats av förmodligen vänster orienterade personer på grund av att den innehåller ny information om kommunismen som de helst skulle vilja att ingen visste om. Författaren är kritisk till kommunism och källan är lite höger därför. Innehållet är bland annat om kommunister i Sverige som ingår i Vänsterpartiet. Författaren till boken har bott i Östeuropa där det har varit kommunism vilket leder till en verklighetsförankring. Metoderna jag kommer att använda är först och främst skrivbordsundersökningar. Jag kommer att göra en textanalys samt en statistisk analys av materialet.

4. Forskningsläge och teori

Det som har skrivits tidigare om mitt valda ämne finns att läsa i flera böcker. Det är bland annat böckerna som jag själv har använt och de böckerna är mina källor. Författarinnan Birgitta Almgren har forskat i ett Stasi arkiv i Östtyskland samt jobbat med ett projekt finansierat av Östersjöstiftelsen om relationerna mellan Östtyskland och Sverige. Hon har skrivit två böcker som handlar om samma sak som mitt ämnesområde. Det som står i hennes bok som jag har ägnat uppmärksamhet åt är bland annat hur politikerna i Östtyskland försökte bli av med obekväma kritiker och att det fanns uppror i Östtyskland som störde ordningen. Därefter så står det också hur politikerna i Östtyskland tänkte när de bestämde sig för att ha en kommunistisk kultur som skulle vara ungefär som den i Sovjetunionen. Att framstå på ett bra och modernt sätt internationellt var viktigt för Östtyskland. Det står också om makthierarkin i Östtyskland samt Politbyrån och utbildningen av agenter. Därefter så står det om svenska kontakter med Östtyskland och att vissa i Sverige var positivt inställda till sådana kontakter trots att Västtyskland protesterade vid flera tillfällen. Jag har också skrivit om hur utbildningsväsendet i Sverige påverkades av politiker som var positivt inställda till Östtyskland. Det finns också information om ett vänskapsförbund för Östtyskland som bildades av kommunister som verkade i Sverige. En annan författare som tagit upp sådant som ingår i mitt ämnesområde är historikern Kjell Albin Abrahamsson. Han skriver i sin senaste bok ”Låt mig få städa klart!” om personer i Sverige som var kommunister och vad de höll på med. Därefter står det information om kryptokommunister samt antikommunister.

5. Undersökningen

Den 2 september år 1945 tog det andra världskriget slut. En stor del av Europa var nu under kontroll av kommunisterna som skapade sattelitstater som kontrollerades från Sovjetunionen. I både Östtyskland samt i Folkrepubliken Polen så nedmonterade kommunisterna industrier och utrustning och sände till Sovjetunionen vilket försämrade möjligheterna för en bra utveckling.1 Det förekom falska val för att skapa en illusion av demokrati eller så hölls inga val alls. Satellitstaterna var diktaturer där befolkningen övervakades av bland annat angivare och organisationer där det fanns agenter. Komintern värvade spioner i Sverige redan år 1949 genom bland annat redaktören för Ny dag, Sixten Rogeby.2
I Östtyskland hette det styrande partiet SED, Tysklands socialistiska enhetsparti och de viktigaste politikerna var med i Politbyrån. Därefter så fanns det i Östtyskland ett säkerhetsministerium som hette Stasi vilket spionerade, fängslade samt använde våld.3
Kritiker eller personer som var emot hur landets styrdes kunde censureras, fängslas, utvisas eller dödas. Folk som var med i protester riskerade att bli skjutna. Befolkningen i satellitstater som Östtyskland hade ofta två identiteter. En politiskt korrekt då språket liknade det som det kommunistiska partiet använde samt ett vardagligt språk där de var missnöjda och klagade över situationen i sitt land. När det kommer till kultur och utbildningsområdet i Sverige så var inflytandet påtagligt. Antagligen var strategin att genom vinklad utbildning som stödjer vänsterpolitik samt med sin kultur påverka samhället i Sverige åt vänster. Detta passade nog både de regerande Socialdemokraterna samt Östtysklands intressen. Det finns mycket korrespondens och information mellan Östtyskland och Sverige som går att hitta i Bundesarchiv, Auswärtiges Amt i Berlin, Universitetsbiblioteket i Greifswald samt i Stasiarkivet,
BstU. Källmaterialet är viktigt för att forskare och historiker ska förstå och tolka dåtidens politik. I Sverige finns material med liknande innehåll i bland annat Säpos arkiv.
År 1949, 4 år efter 2:a världskrigets slut blev den sovjetiska ockupationszonen i östra Tyskland konstituerad som den Tyska Demokratiska Republiken. Då började man jämföra Västtyskland (kapitalism och marknadsekonomi) med Östtyskland (kommunism och planhushållning). Vid tiden efter att Koreakriget började år 1950 så var man i Sverige orolig för kommunismen i Sverige.4
År 1952 avslöjades Enbomligan i Sverige som bestod av 7 personer, varav de flesta kommunister, vilka hade spionerat för Sovjetunionens räkning i övre Norrland. Samtliga fick fängelsestraff.5 Det var hundratals protester i Östtyskland den 17 juni år 1953 med nästan 1 miljon protesterande.6 Stasi hade mycket att göra och i media kallade man det som hände för fascistiska provokationer med agenter från väst. Motståndet knäcktes med militär samt pansar från Sovjet och resulterade i ett femtiotal dödsoffer. Nästa gång det var stora demonstrationer med studenter och arbetare var i Ungern året 1956. Dessa demonstrationer stoppades med Sovjetiska trupper. Cirka 2500 till 3000 personer som demonstrerade dödades så att den stalinistiska regimen kunde vara kvar. Eftersom många av Warszawapaktens soldater som blev beordrade att stoppa upproret i Ungern var från Polen, så skapade detta en försämrad relation mellan polacker och ungrare. Samma år, 1956, i Östtyskland så fick Ernst-Moritz-Arndt-universitetet i Greifswald uppdraget att utbilda Nordenspecialister inom nordiska språk, litteratur, ekonomi, politik, historia samt juridik. Det krävdes att professorerna utbildade på ett marxist-leninistiskt sätt och eleverna skulle bli politiska funktionärer i Norden. I Västtyskland så sade man att det var utbildning av spioner som pågick i detta universitet. Det fanns Stasiagenter i Sverige som rapporterade till Östtyskland varav en del av dessa DDR medborgare var med i en svensk-tysk förening där de träffades. I Sverige så fanns det flera föreningar och vänskapsförbund, t.ex. ”Vänskapsförbundet Sverige-DDR”, som innebar ett kommunistiskt inflytande på landet.7
Det ingick i Stasiagenternas uppgift att utlandsrapporteringen skulle innehålla propaganda som kritiserade kapitalistiska Sverige för att deras överordnade skulle vara nöjda. Deras arbete i Norden var ett direkt resultat av Östtyska politikers beslut i Rostock ansåg agenterna. Till Sverige kunde spioner skickas från länderna i Warszawapakten för att utbildas och tränas för arbete i väst. Senare kunde de skickas för att arbeta till länder som Västtyskland.8 Östtyska spioner i Sverige verkade också från deras ambassad och de försökte ta reda på vad det fanns för teknologi i industrierna samt militären som skulle kunna tas till Östtyskland.9
En Stasi agent, Dieter Schwarz, spionerade sedan år 1957 på det regerande Socialdemokratiska partiet och rapporterade även om svensk media samt när tillfället gavs så rapporterade han också om en militäranläggning i Sverige. Stasi skulle också samla in information om fredsrörelserna i Sverige.10 Stasi agenterna skulle också rapportera om rutiner vid resor och hotellvistelser i Norden förmodligen för att underlätta senare spioners resor.11
Svenska Säpo övervakade DDR-medborgare, svenskar som hade kontakter med DDR eller som besökte Östtyska Östersjöfestivalen (dit åkte oftast de som var vänsterorienterade politiskt). Östtyska Stasi var också på Östersjöfestivalen och de ville först och främst veta vilken politisk övertygelse de besökande svenskarna hade.12
En politiker i östtyska Politbyrån, Karl Mewis, blev inbjuden till en audiens hos den svenska socialdemokratiske statsministern Tage Erlander år 1959. Just denna politiker jobbade för bra relationer mellan Östtyskland och Sverige. Västtyskland klagade över detta möte till Tage Erlander6 samt till Utrikesdepartamentet. Östtyskland försökte få detta möte att framstå som ett officiellt möte så att de kunde stärka sin politiska legitimitet.13
Östtyskland/DDR var inte erkänt som ett eget land i många länder i väst. Östtyskland försökte att bli erkänt internationellt med motstånd från bland annat Västtyskland. Ett av argumentet mot att erkänna DDR var att det inte hållits några fria val där och därför visste man inte om folket där ville att landet skulle bli erkänt.
När Berlinmuren började byggas år 1961 så kunde man i flera svenska tidningar läsa kritiska artiklar, förutom i de kommunistiska som Norrskensflamman och Ny dag som istället skrev positivt på ett sätt som liknade det i Östtyskland. Östtyska politiker kände behovet av en mur eftersom många personer, ofta högutbildade, flydde till Västtyskland.14 Det kommunistiska systemet har jagat iväg miljontals människor som flyktingar.15
Det fanns i Östtyskland en östtysk politik som gick ut på att påminna i media om att Östtyskland var antifascistiskt. Berlinmuren kallades för antifascistisk skyddsvall.
På 1960-talet så kom det ut flera skrifter i Östtyskland varav en del var menade att vara
internationella där man försökte visa att Nazisternas diktatur fortsatte att existera i Västtyskland.16 År 1967 öppnade DDR sitt Kulturcentrum i Stockholm vilket var deras största satsning på sin kultur utomlands.17 De östtyska medborgarna som bodde i Sverige, t.ex. anställda vid ambassaden hade strikta regler där de t.ex. inte fick umgås med svenskar på fritiden eller vara utomhus mer än 2 timmar. De kontrollerades hela tiden och kunde kallas tillbaka. I mötesprotokoll kan man hitta att de var missnöjda med sin situation och klagade.18 År 1969, två år senare, så bildades en svensk erkännandekommitté för DDR som försökte hjälpa Östtyskland att bli erkänt som ett eget land.19
Efter protesterna i Tjeckoslovakien år 1968 så fick folket där förbättrade villkor att resa till väst samt kritisera och hålla debatter. Sovjetunionen tolererade inte detta och skickade in sina soldater. I Sverige kritiserade många att soldater hade skickats in till Tjeckoslovakien, även de i kommunistvänliga organisationer. Svensken Peter Weiss i en vänsterorganisation blev dock kontaktad från DDR och tillrättavisad vilket fick honom att sluta med sin kritik. En övertygad kommunist och politiker i Östtyskland blev kritiserad av överordnade efter att ha tagit ett eget beslut. Detta drev honom till självmord vilket visar på hur toppstyrt Östtyskland var. Hans son, Hans Wachholz var en östtysk radiokorrespondent i Stockholm. Även han fick problem med överordnade i DDR då han avvek från partilinjen, likt många andra i Sverige, angående protesterna i Tjeckoslovakien år 1968 som han stödde. Han riskerade fängelsestraff i Östtyskland, blev kallad förrädare och hans svärmor fick utreseförbud till Sverige. Hans Wachholz bestämde sig för att stanna kvar i Sverige och han fick jobb i Sveriges Radio.20
En östtysk rapport från år 1970 handlade om kulturen i Sverige och skickades till Östtyskland där det konstaterades att Stadsteatern i Sverige verkar ha vänsterpolitiska budskap i sina pjäser vilket liknar teatern i Östtyskland.21
Östtyskland klagade till Sverige på att Sverige hade kontakter och samarbete med länder i väst samt Nato. När Socialdemokraterna styrde i Sverige år 1972 så erkände Sverige Östtyskland som ett eget land vilket möjliggjorde officiella besök, möten och avtal. Nästa år, 1973, så sade statsminister Olof Palme att Sverige kommer att erkänna Nordkorea vilket de sedan gjorde.22
År 1973 så avslöjades i Sverige ett hemligt nätverk för inrikesspionage som verkade utan riksdagens godkännande som kom att kallas för IB-affären.23
Personer med en politisk åskådning åt vänster var bland de som man spionerade på.
Under det tidiga 1970-talet (1971-74) så var bland annat de svenska vänsterorienterade
organisationerna ABF och Folkets hus behjälpliga för DDR-Kulturcentrums verksamhet.24 DDR-Kulturcentrums verksamhet skulle officiellt informera om kulturen i DDR fast de hade en inofficiell agenda med direktiv från partiet SED i Östtyskland om att sprida kommunistisk propaganda.25
År 1974 öppnade Kulturhuset i Sveriges huvudstad Stockholm vilket alltså blev till under
Socialdemokratiska regeringar. Det året firade DDR sitt 25 års jubileum. På 1970-talet så
uppmanade direktören för DDR-Kulturcentrumet i Stockholm för en ideologisk offensiv för socialismen i Sverige. DDR-Kulturcentrumet anordnade DDR-dagar samt festivaler i Sverige med stöd av svenska vänsterorganisationer som LO. Tidningar i Sverige skrev positivt om dessa evenemang, bland annat tidningen VLT. Det publicerades därefter några insända kommentarer med kritik mot de socialdemokratiska politikerna som hjälpte DDR att sprida sin propaganda i Sverige.26
Under 1970-talet så importerade Sveriges Television mycket östtyska filmer och barnfilmer som senare sändes i Sverige.27 Politikerna i Sverige ordnade även på 1970-talet att tusentals svenska lärare, rektorer samt skolpersonal åkte till Östtyskland för utbildning.28 Författare i Östtyskland var menade att skriva på ett sådant sätt som stöttade systemet och ifall de inte gjorde det eller var kritiska så kunde de bli censurerade eller tvungna att ändra sina texter. Det
hände att musiker eller författare som uttryckt någon kritik mot politiken i landet blev utvisade till Västtyskland. Detta hände bland annat Wolf Biermann (1976) samt andra östtyskar. Sådana händelser bidrog till protester samt att folket blev mer missnöjda.29
Året 1978 så blev Östtysklands chef för utlandsspionaget, Markus Wolf, identifierad av Svenska Säpo vid en agentträff och detta var ett stort misslyckande för Stasi. Detta skrevs det därefter om i västlig media.30 Organisationen Stasi i Östtyskland var enorm och hade mer än 620 000 inofficiella medarbetare kallade IM.31 Det användes mycket olika föremål för båda sidors spionverksamhet under det kalla kriget. Saker som hemlig skrift, osynligt bläck, bandspelare, dolda kameror som kunde vara mycket små, kodade radiomeddelanden samt nedgrävda säckar med pengar samt hemliga brev i döda brevlådor.32 När det blev ett undantagstillstånd i Polen på 1980-talet efter Jaruzelskis kupp så var Sveriges stöd stort till Polen.33 Östtysklands dissidenter reagerade när Sveriges kände statsminister, Olof Palme, höll ett tal i östtyska Stralsund år 1984. De tyckte att talet var ett hån och hyckleri från hans sida eftersom han talat positivt om Östtyskland. Olofs Palmes inställning beror förmodligen på att Socialdemokraterna är på vänsterskalan politiskt vilket även Östtysklands kommunister är. Ordet socialism förekom även i kommuniststater fast kommunism är inte samma sak. En Stasi rapport skickades år 1985 från Sverige till Östtyskland som nämnde de östtyska kulturprogrammen som sändes i Sverige samt att svenska socialdemokrater kallat USAs president för en bandit. Därefter nämndes det att Socialdemokraterna såg fram emot besöket av DDRs ledare Hoenecker för ett ”handelssamarbete med de socialistiska länderna för samverkan mot USA:s imperialistiska supermakt”.34 I kommunistiska sattelitstaten Östtyskland så var det eftersatt, grått och fattigt vilket bland annat en journalist och forskare, Arne Järtelius, som var där år 1987 bekräftade.35
Även andra sattelitstater var fattiga och eftersatta. År 1988 var en svensk delegat i Östtyskland på en fredkonferens och han blev tystad och fick inte
hålla sitt tal eftersom han ville säga att Berlinmuren borde avskaffas.36
Efter att Tyskland hade förenats så förekom det mycket kritik i media mot missförhållandena och förtrycket i det forna Östtyskland. Det var också stor arbetslöshet i Östtyskland samt ekonomiska problem efter förenandet med Västtyskland. Vissa i Östtyskland var nostalgiska om att det var bättre under kommunismen samt så kände de sig ibland kränkta av kritiken då de levt hela sitt liv med kommunism. Efter det kalla krigets slut så insåg CIA (USA) att Östtysklands hade den mest effektiva underrättelsetjänsten bland öststaterna och var Sovjetiska KGB’s frontlinje mot väst.37
År 1989 stormades Stasihögkvarteret i Berlin av uppretade östtyska medborgare och övervakningen var slut. Stasirapporterna blev tillgängliga år 1992 för allmänheten efter en del demonstrationer, namninsamlingar med mera. Detta innebar i vissa fall att det uppstod konfrontationer, att folk slutade att vara vänner med vissa angivare eller tog skilsmässor efter att rapporterna hade lästs.38
Det har gjorts filmer i Tyskland där det kommunistiska förtycket av befolkningen i DDR blivit belyst med filmer som Das Leben der Anderen och Good Bye, Lenin.39
Vid millennieskiftet hade 33% av journalisterna på Sveriges Radio stöd för Vänsterpartiet vilket är långt större än allmänheten. Därefter cirka 7% som stöder Miljöpartiet vilket gör SR till en väldigt röd arbetsplats.40
I dagsläget finns det många kommunistiska partier samt föreningar i Sverige.41
Det händer att föreningsaktiva socialister försöker censurera historien i utbildningsväsendet i Sverige. Bland annat historieforskning som tar upp kommunismens brott har blivit censurerad.42 Forskaren Rudolph J. Rummel har kommit fram till att kommunismen har lett till 110 miljoner dödsfall fram till murens fall.43 Det är fler än 3 gånger fler än vad som dött under samtliga krig under denna period.44

6. Analys/Diskussion

Det kommunistiska systemet har skickat in spioner och agenter till Sverige. I Sverige har det varit många politiker, främst inom socialdemokratin, som varit vänligt inställda till kommuniststater. Det har resulterat i att man bjudit in och umgåtts med östtyskar som varit kommunistiska agenter, stött kommunistiska organisationer på svensk mark som DDR-Kulturcentrum vilket spred kommunistisk propaganda. Därefter så har sänt många filmer från kommunistiska Östtyskland i Sveriges television samt att man erkänt två områden som var kommunistiska diktaturer som egna länder.
Socialdemokratiska politiker ordnade också att tusentals svenska lärare, rektorer och skolpersonal åkte till Östtyskland för att utbildas. Där skulle de med största sannolikhet få höra vinklad vänsterpolitisk syn på världen. Alltså har Sverige på sitt egna sätt stött kommunismen. År 1966 ritades det nya Kulturhuset för Stockholm och året därpå öppnade DDR-Kulturcentrum i Stockholm. Kulturhuset öppnade i Stockholm år 1974 vilket var samma år som Östtyskland hade sitt 25 årsjubileum. Ytterligare ett sammanträffande är att Kulturhuset i Stockholm användes som Sveriges riksdagshus åren 1974-1986 vilket påminner om när det styrande kommunistiska partiet SED i Östtyskland använde sitt Kulturpalats i Berlin till sina partikongresser. Byggnaderna är också lika varandra ur en arkitektonisk synvinkel.
Eftersom folket som bodde i kommunistiska stater riskerade sina liv och protesterade flera gånger varav tusentals blev dödade så tänker jag att ett fritt demokratiskt land som Sverige borde ha minskat eller slutat med sitt stöd till kommunistiska regimer.
Trots att svenska politiker har stött kommunismen på olika sätt så verkar det dock som att polisväsendet i Sverige har behållit en skepsis till vänstern som påminner om hur det var innan 1950-talet. Detta eftersom de har registrerat och hållit koll på många svenskar som varit vänsterorienterade politiskt.
Förutom att politiker i partiet Socialdemokraterna har stött kommunismen så finns det flera organisationer som LO samt ABF-huset som också gjort det. Det framgår ju att de stött DDR-Kulturcentrum i Stockholm. Fast det är nog så att inom dessa organisationer finns det socialdemokrater samt andra vänsterorienterade partimedlemmar. Därefter har det visat sig att personer aktiva i en socialdemokratisk förening för biblioteksanställda har censurerat kommunismens brott.
I dagsläget kan man se att cirka 33% av journalisterna i Sveriges Radio stödjer Vänsterpartiet. Vänsterpartiets förra ledare, Lars Ohly, har kallat sig själv för kommunist. Därefter om man räknar med de som stödjer Miljöpartiet så är det cirka 40% av journalisterna i SR med stöd för vänstern.
Om man tar allt detta i beaktning, att Socialdemokrater regerat så länge, att det finns många vänsterorganisationer samt att Sveriges Radio verkar ha oproportionerligt många vänsterorienterade journalister så verkar det som att vänstern är stark i demokratin Sverige. Det har alltså varit tusentals svenskar som varit påverkade direkt från kommuniststyrda Östtyskland genom television, lärarutbildningar, DDR-Kulturcentrums evenemang samt svenska socialdemokratiska politikers uttalade stöd.
Beslutet att utbilda svenska lärare i Östtyskland kan ha lett till att svenska lärare senare började undervisa hemma i Sverige på ett sätt som stödde partier till vänster som Socialdemokraterna. Att just Östtyskland varit den kommuniststat som haft mest utbyte med Sverige måste bero på att svenskar känner en samhörighet med tyskar som beror på att båda använder ett germanskt språk till vardags samt är genetiskt lite släkt. En samhörighet mellan svenskar och tyskar har funnits länge.
Socialdemokraterna har under många år underlättat invandring till Sverige från hela världen. Spionerna och agenterna verkade i Sverige genom att ta sig in i landet och skapa kontakter med politiker. De åkte dit som saker av intresse fanns även när det gällde industri och militär. Det var i ganska stor omfattning som de kommunistiska agenterna verkade i Sverige.


7. Sammanfattning

Samhället i Östtyskland var fattigt och eftersatt och det var mycket kontroll av medborgarna. Det fanns uppror där. I andra öststater var det en liknande fattig situation. I Ungern var det uppror med tusentals offer. Det fanns mycket kontroll av medborgarna med angiveri och avlyssning. Kommunistiska systemet har dödat över 100 miljoner människor. Trots detta har svenska politiker ända in på 1980-talet med de flesta av sina medel stött vänsterpolitik samt stött kommuniststater. Det verkar som att samhället i Sverige har förändrats genom att många svenskar har stött på vänsterpolitisk propaganda i television, teater, evenemang och utbildning. Därefter verkar det som att Stockholm ändrats till en mer socialistisk riktning genom byggnaden Kulturhuset samt betongförorterna. Både Kulturhuset samt bostadsbyggnaderna i betongförorterna är väldigt lika med byggnader i kommunistiska stater. Att vi i Sverige har många invandrare från hela världen är också något som är på grund av det vänsterpolitiska styret. Fast invandring i den omfattning som den till Sverige fanns förmodligen inte till någon kommuniststat. Det är en skillnad i samhället mot hur det var förut och det märks i samhällsdebatten på senare tid. Sverige är alltså ett land som är vänster och har bidragit till kommunismen i världen.

1 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2009, s. 152
2 Låt mig få städa klart. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2014, s. 45
3 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2009, s. 28
4 Låt mig få städa klart. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2014, s. 64-65
5 Ibid, s. 68
6 Ibid, s. 75
7 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2009, s.33
8 Alla tiders Historia 2-3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s. 196
9 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag 2009, s.126
10 Ibid, s. 136
11 Ibid, s. 127-130
12 Ibid, s. 138-140
13 Ibid, s.46
14 Ibid, s. 49-51
15 Låt mig få städa klart. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2014, s. 174
16 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi…Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag 2009, s.163
17 Ibid, s. 153
18 Ibid, s. 199
19 Ibid, s. 153-155
20 Ibid, s. 68-69
21 Ibid, s. 169
22 Låt mig få städa klart. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2014, s. 31-32
23 Ibid, s. 141
24 Ibid, s. 155
25 Ibid, s. 158-160
26 Ibid, s. 193-195
27 Ibid, s. 172-173
28 Bergling, Mikael & Nejman, Fredrik. Den svenska DDR-skolan. Skolvärlden. 2010-12-10.
http://skolvarlden.se/artiklar/den-svenska-ddr-skolan (Hämtad 2015-03-02).
29 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag 2009, s. 54-56
30 Alla tiders historia 2-3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s. 196
31 Ibid, s. 199
32 Ibid, s. 204
33 Låt mig få städa klart. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2014, s. 52
34 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag 2009, s. 131
35 Alla tiders historia 2-3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s. 28
36 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag 2009, s.134
37 Alla tiders historia 2-3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s. 195
38 Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag 2009, s.101-102
39 Alla tiders historia 2-3. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s. 192-193
40 Låt mig få städa klart. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2014, s. 188
41 Ibid, s. 9
42 Ibid, s. 12
43 Ibid, s. 12
44 Ibid, s. 179

8. Källförteckning

Almgren, Birgitta. Inte bara Stasi… Relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2009

Låt mig få städa klart. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2014

Alla tiders historia 2-3. Malmö: Prepress Punkt & Pixel, 2012

Bergling, Mikael & Nejman, Fredrik. Den svenska DDR-skolan. Skolvärlden. 2010-12-10.
http://skolvarlden.se/artiklar/den-svenska-ddr-skolan (Hämtad 2015).

_______________________________________
Uppdatering 2022-02-28: Enligt Wikipedia.org så dog cirka 2500 – 3000 ungrare i upproret mot kommunismen år 1956 i Ungern och inte 20000. Länk: Hungarian Revolution of 1956 – Wikipedia Verkar vara ett fel av mig.

Gymnasienivå arbetet i Historia har för första gången publicerats på Mimersbrunn (2015-10-10) för att folk skulle läsa den. Här är en länk dit: Projektarbete – Agenter, spioner & kommunism samt Sverige (mimersbrunn.se)

Några korrigeringen av arbetet har gjorts även, där det fattades mellanrum i källförteckningen t.ex..
_______________________________________
Uppdatering 2022-03-08: Skrivit in att cirka 2500 till 3000 ungrare dödades av kommunister under upproret år 1956 i Ungern istället för 20000 ungrare.
_______________________________________
Uppdatering 2022-07-10: Fixat texten så att den är mer kompakt. Fixat även ett stavfel t.ex. och något med källorna.
_______________________________________

Leave a Reply

Your email address will not be published.