Inledning
En redogörelse i tur och ordning för hur Kant och Wollstonecraft skulle svara på frågan varför vi inte lever i en upplyst tidsålder. Frågorna som besvaras är följande: Vad är upplysningen? Vad tyckte Immanuel Kant och Maria Wollstonecraft inte stämde överens med upplysningens ideal? Har vi ett sådant beteende i dagens samhälle? Vad skulle Kant och Wollstonecraft peka på som ej upplyst i dagens samhälle, för att motivera ställningstagandet att vi ej lever i en upplyst tidsålder?

Analys
Kant skulle nog anse att vi inte lever i en upplyst tidsålder eftersom han menade att vi lever i en upplysningens tidsålder och inte i en upplyst tidsålder.[1] En tydlig del av samhällets system som han skulle anmärka på vore nog psykiatrins rekommendationer om att bara lyda dem och använda den psykiatriska medicinen som erbjuds. Detta tror jag eftersom man vill inskränka friheten i dagens samhälle genom till exempel den statliga psykiatrin där man ger biverkningar i hjärnan på patienterna med den psykiatriska medicinen och förnuftet blir sämre då. Kant ansåg att förnuftet i det offentliga ska vara fritt och endast då kan det leda till upplysning. Det är enligt Kant helt riskfritt och bra att undersåtarna använder sitt förnuft och anmärker på lagstiftning i ett land.[2] Vidare så finns det kyrkor som får verka och dessa försöker få en att lyda utan att ifrågasätta. När det kommer till självskadebeteende, som att aldrig göra masturbation som man, och homosexualitet så försöker de olika kyrkorna att inskränka ens frihet för att främja dessa beteenden. Kyrkorna har dock också riktigt snälla beteenden som man försöker skapa hos massorna och detta är fred och kärlek, fast det finns både av det goda och av det som verkar dåligt i kyrkorna i dagsläget. Immanuel Kant menade att präster vill ha en åtlydnad som ej är ett privat resonerande. ”Prästen säger: Resonera inte, tro!”[3]. Eftersom det finns även religiösa grupper i samhället som gått ihop för att hålla fast vid en tro och försöker ha förmyndarskap över folken just nu, så stärker detta min tro på att Immanuel Kant definitivt skulle anse att vi inte lever i en upplyst tidsålder.[4] Det finns ytterligare en strömning i samhället som helt klart är emot fritt resonerande utan av typen att man bara ska lyda. Det är när människor med mycket flit och energi försöka implementera socialismen eller kommunismen i samhället. Det fria resonerandet och tänkandet är som ett frö i människan av naturen menar jag. Kant menade att:      

”Om då naturen under detta hårda hölje har utvecklat det frö som hennes ömmaste omsorger rör, nämligen längtan efter och kallelsen till fritt tänkande, så återverkar detta småningom på folkets sinnelag (varigenom detta gradvis blir förmöget till friheten att handla), och slutligen till och med på principerna för regeringen, vilken själv finner det lämpligt att behandla människan, som nu är förmer än en maskin, i enlighet med hennes värdighet.”[5]

Politiskt aktiva som vill implementera socialism eller kommunism gör fel och en liknelse kan göras. Det är som att de försöker programmera människor, som de behandlar väldigt mycket som dator-maskiner och då gör de angrepp på dessa offers mänskliga värdighet.
Författaren konstaterar att en person som icke använder sitt förstånd är omyndig och att detta kan vara ett självförvållat tillstånd. Man bör vara modig och beslutsam och använda sitt förstånd menar Kant.[6] I dagsläget finns det ett krav i Sverige att alla barn måste gå i grundskolan och staten kräver åtlydnad och den lämnar lite utrymme till att medborgarna i Sverige ska kunna modigt resonera om detta. Det är så eftersom när ett barn blir 7 år i Sverige så måste det börja första klass i en grundskola. Immanuel Kant skulle nog även mena att det är mot upplysningens ideal att inskränka på friheten på detta sätt och upprätthålla en förmyndarroll över andra människor. Eftersom psykiatrin, religiösa ledare, vänsterpolitiskt aktiva och svenska staten alla försöker ha en förmyndarroll över andra människor i samhället och kräver åtlydnad, så är det väldigt sannolikt att Immanuel Kant skulle tycka detta är ett samhälle i dagsläget som ej är upplyst. Kant insisterar dock att det bör finnas utrymme för åtlydnad till personer som tagit sig en förmyndarroll i ett samhälle också, till exempel i det militära, fast att det är mycket viktigt att en militär kan använda sitt förstånd och kommunicera vad han tänker och tycker om sitt jobb till samhället utanför arbetstid.[7] Kant diskuterar att även en kristen präst kan fritt använda sitt förnuft när han inte har sin förmyndar-roll som präst.[8] Detta är rimligt menar Kant.
Immanuel Kant understryker att satser och formler för våra naturliga anlag, mekaniska verktyg, är ofta missbrukade på 1780-talet och att detta är dåligt och mot upplysningens ideal.[9] Därför skulle han i dagens moderna samhälle nog vara övertygad om att vi ej lever i en upplyst tidsålder eftersom vi har massor av naturvetenskapliga satser och formler för påverkan på de naturliga anlagen. Detta då naturvetenskapen har spritt sig till otroligt många människor nu. Kan skriver att förmyndare som skapar en situation där undersåtarnas möjlighet att utvecklas inom konsterna och vetenskaperna hämmas är det mest vanärande förtrycket av dem alla.[10] Upplysningens ideal om friheten till ett förnuftigt tänkande hämmas om man gör på det viset från en förmyndar-position.
Prästerskapen inom kyrkorna har en roll där de måste lära ut i enlighet med vad de har blivit lärda innan, menar Immanuel Kant och att de inte är fria därför.[11] Kant tycker att församlingar som skulle kunna ena sig om en bättre teokratisk tro än den som gällde tidigare så vore det bra, förnuftigt och enligt upplysningens ideal.[12] Han anser att det är mycket dåligt om en teokratisk och dogmatisk tro lärs ut för att detta hindrar människor fria intellektuella utveckling. Friheten är en otroligt viktig del i ett upplyst samhälle och den är inskränkt på olika sätt i dagens samhälle, som inom kyrkorna, vänster-politiken och även inom andra religioner än Kristendomen. Därför skulle nog Kant argumentera för att vi ej lever i en upplyst tidsålder om han levde idag.

Wollstonecraft ansåg likt Immanuel Kant att det krävs mod att använda sig av egna principer med hjälp av förnuftet och att det ofta är så att folk inte vill göra det.[13] Därför så tror jag att hon skulle argumentera för att vi inte lever i en upplyst tidsålder eftersom det är fortfarande så bland människor som flitigt följer till exempel islamsk tro, kommunism eller låter psykiatriska medel verka i deras hjärnor. De har respekt till människor som gärna tar en förmyndar-roll i samhället.
En annan sak som Wollstonecraft ansåg ej vara bra och förnuftigt var när människor genom att ärva egendom fick makt och ej handlade bra därefter.[14] Hon påpekade detta minst två gånger och eftersom det i nuläget finns många som ärver egendom och säkert beter sig odygdigt samt ej förnuftigt därefter, så tror jag att hon skulle påpeka detta som ytterligare ett bevis på att vi inte lever i en upplyst tidsålder.
När det kom till arméerna under 1700-talets andra hälft så menade Wollstonecraft att de leddes despotiskt och överlag ej gav utrymme för frihet. ”En yrkesarmé är till exempel oförenlig med frihet eftersom underkastelse och lydnad utgör själva kärnan i den militära disciplinen, och eftersom det krävs despotism för att ge eftertryck åt företag som drivs av en enda vilja.”[15].  Därför skulle Wollstonecraft av allt att döma nog anse att även inom dagens militära organisationer, som är talrika i samhället, så är det ej fritt förnuft som råder och skulle använda detta som ännu ett argument för att vi inte lever i en upplyst tidsålder.
Den statliga psykiatrin i Sverige har män som jobbar där som säger åt patienter att använda psykiatrisk medicin och de kan avancera uppåt på arbetsplatsen. Wollstonecraft hävdar att gentlemän som lyder, tillsammans med sina så kallade meriter, och avancerar genom lydnad åt makten är oförnuftiga.[16] Det är tydligt att hon inte gillade det faktumet att under 1700-talets andra hälft så fanns det människor som inte var helt fria och upplysta enligt upplysningens ideal. Samma sak har fortsatt ända in på 2020-talet och återfinns alltså hos svenska statliga psykiatrin och utan tvekan skulle Maria Wollstonecraft förstå bristen av upplysning och förnuftigt agerande.
Dagens situation i kyrkorna är fortfarande, exakt 232 år efter att Maria Wollstonecrafts text ”Till försvar för kvinnans rättigheter” publicerats år 1792, väldigt lik.

”Den blinda lydnad mot trossatserna som inpräglas hos dem under studietiden fungerar som en prövotid för den blivande pastorsadjunkten, som sedan underdånigt måste hålla med sin kyrkoherde eller patron om allt om han ämnar avancera inom sin bana.”[17]

Fortfarande idag så är det huvudsakligen väldigt teokratiska kyrkor och det är en liknande situation med andra religioner. Man kräver åtlydnad och ett korrekt handlande och friheten hos människor inskränks och detta skulle säkert Wollstonecraft förstå om hon levde i dagens samhälle. Ett fritt användande av förståndet och dygden finns överlag inte, om inte alls i samhället. Wollstonecraft tycker att det kyrkliga prästerskapets sysslor är helt meningslösa till och med. Vidare så menar hon att man ska ta sig i akt för att befrämja sammanslutningar som gör folk enfaldiga eller elaka.[18] Detta är något otroligt viktigt i samhället då man annars inte kan nå ett tillstånd som kan kallas för världsfred. Wollstonecraft påstår att makt som tidigare upprätthölls med våld övergick med den ökade bildningen hos folket över till en korruption hos eliten med vilken de behöll sin makt.[19] Det skulle nog kunna vara så att Maria Wollstonecraft skulle mena, om hon levde i vår tid, att korruptionen som finns i samhället gällande psykiatrin är där för att befästa eliternas makt och att denna verkar mot upplysningens ideal.
Wollstonecraft anser även att förtrycket av kvinnor utfört av männen är dåligt.[20] I dagens samhälle skulle hon garanterat fort upptäcka att män har en starkare position i samhället och hon skulle nog beklaga sig över detta och mena att vi därför ej befinner oss i en upplyst tidsålder. Kvinnors intellekt fick inte utvecklas på 1700-taltes andra hälft på samma sätt som männen och dygdigheten var eftersatt hos kvinnorna menade Maria Wollstonecraft.
Wollstonecraft understryker att kvinnor ej bör vara förföriska och attraktiva på det sättet för männen. Istället menar hon att de ska fritt använda förståndet så att de blir dygdiga.[21] Wollstonecraft upprepar detta och det är tydligt att hon menar att kvinnor ska vara klokare och friare istället för att känna sig helt nöjda i en position där de inte behöver tänka så mycket (använda hjärnan).

Avslutning
Immanuel Kant och Maria Wollstonecraft levde huvudsakligen på 1700-talet och båda tyckte mycket om tanken på att människor fritt ska kunna använda sitt förnuft och tänka klart utan en eller flera förmyndare att förhålla sig till. Jag vill hävda att detta är upplysningens ideal. De såg att olika organisationer i samhället tog rollen som förmyndare över människor och i detta såg de något dåligt överlag, även om de ansåg att det också kunde vara bra i vissa fall. Jag anser att de vågade kritisera kyrkorna och prästerskapet men även militära organisationer som ville till exempel ha snabb åtlydnad vid den tiden som Kant och Wollstonecraft levde. En lydnad som inte gav mycket tid för privat eftertanke.

Referenslista:
Kant, Immanuel. Vad är upplysning?. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings förlag Symposion, 1992.
Maria, Wollstonecraft. Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm: Ordfront förlag, 2018.

Bilder:
Johann Gottlieb Becker (1720-1782), Public domain, via Wikimedia Commons
John Opie, Public domain, via Wikimedia Commons

---

[1] Immanuel Kant. Vad är upplysning?. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings förlag Symposion, 1992, 34.

[2] Kant, Vad är upplysning?, 35.

[3] Kant, Vad är upplysning?, 29.

[4] Kant, Vad är upplysning?, 32.

[5] Immanuel Kant. Vad är upplysning?. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings förlag Symposion, 1992, 36.

[6] Kant, Vad är upplysning?, 27.

[7] Kant, Vad är upplysning?, 30.

[8] Kant, Vad är upplysning?, 31.

[9] Immanuel Kant. Vad är upplysning?. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings förlag Symposion, 1992, 28.

[10] Kant, Vad är upplysning?, 35.

[11] Kant, Vad är upplysning?, 31.

[12] Kant, Vad är upplysning?, 33.

[13] Maria Wollstonecraft. Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm: Ordfront förlag, 2018, 40.

[14] Wollstonecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter, 44.

[15] Maria Wollstonecraft. Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm: Ordfront förlag, 2018, 45.

[16] Wollstonecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter, 46.

[17] Wollstonecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter, 47.

[18] Maria Wollstonecraft. Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm: Ordfront förlag, 2018, 47.

[19] Wollstonecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter, 48.

[20] Wollstonecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter, 182.

[21] Wollstonecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter, 184.